Då är de äntligen här. Våra små valpar föddes tidigt i morse. Det blev en ganska utdragen valpning. Allt började ju som sagt måndag morgon tidigt att Molli var orolig. Tempen sjönk och Molli tömde sin tarm. Hela dagen gick åt till väntan och att hålla Molli sällskap för vi såg hon hade det lite jobbigt. Under eftermiddagen då vi trodde tempen varit nere och vänt och var på väg upp så stannade den istället på 36,3 och var där hela kvällen.
Jag hade stöd per telefon hela tiden av ett proffs och sedan under natten även en helt ovärderlig hjälp av Mollis uppfödare Ingela som var så snäll att komma och hjälpa oss. Ord finns inte att beskriva hur tryggt det kändes för oss då det var vår första valpning och Mollis också om vi inte räknar hennes förra kejsarsnitt. Under nattens småtimmar blev Molli mer och mer orolig. Det började trycka på, så många rundor ut och kissa och bajsa.
Strax efter kl 01 gick vattnet och kl 02.52 började de små krystvärkarna komma.
Första valpen såg dagens ljus kl 04.16. Då hade Molli krystat rejält ca 1 timme. En stor svart hane på 324 gram. Föddes med huvudet först. Vi hjälpte Molli lite på traven med avnavling och att torka honom, sedan dröjde det inte länge förrän han satt fast på en boppe. Sög mjölk direkt.
Kl 04.58 kom nr 2, en svart tik som kom med benen först. Om vi tyckte killen var stor så var hon här ännu större, en liten sumobrottare, kort, tjock och kompakt. Hon vägde 347 gram. Hon kom med benen först. Flickan var lite trött i början men när hon väl funnit boppen så sög hon ordentligt.
Molli födde bägge valpar så lätt, och hon är så duktig med dem. Tvättar dem och verkar så nöjd. Hon hade ingen aptit igår men det är som det skall men idag har hon ätit sin mat med sin vanliga aptit. Klart den innehöll lite extra gott :)
Vi är så glada över dessa två friska, tjocka välmående valpar. Helt perfekta såklart (behöver jag säga det…blink, blink :)
Både jag och Robert har nu fått ett par välbehövliga timmars sömn så nu sitter vi och njuter av utsikten bara ner i valplådan där allt fungerar som det ska!
Det var ett långt öppningsskede för Molli. Lite drygt 16 timmar om vi räknar från när tempen började gå nedåt.
Det var en del vilopauser under dagen.
Inget är som väntans tider. Jag höll Molli sällskap mer eller mindre hela tiden.
Hade ovärderlig hjälp som sagt. Stort, stort tack igen Ingela !! Att få hjälp av någon så erfaren går inte att beskriva i ord !
Första född. Hanen tog sina första andetag och Molli var direkt på och pysslade om honom.
Bägge två diar nästan direkt.
Molli beundrar sina två små liv <3 <3. Verkligen duktig är hon, så lugn och fin.
Molli ger mig en blick som säger nu är det nog med kameran.” Lite pravicy please”
Härligt och se dessa tjocka gumpar :)
