Kategori: Dräktig

Idag har Tiffany gått halvtid. Hon har varit dräktig nu 4 veckor och är inne i sin 5:e dräktighetsvecka.
Nu börjar de synliga tecknen visa sig. Hon är något bredare över ryggen, även om måtten inte är supermycket mer så händer det lite nu. Börjar märka att magen växer och vi kan skönja en liten bula

Vikt: här har inte hänt så mycket, ett par hg upp
Bröst: 59 (+2 cm)
Midja: 52 cm (+5 cm)

Nu ökar vi på hennes mat successivt och det är nog efterlängtat av henne. Hon trånar efter mat hela tiden. I helgen kommer vi gå över till att bara ge Eukanuba Puppy Start. Det ger mer kalorier och näring. Även liten topping av olika godsaker får hon redan på maten. Allt slinker ned.

Tiffany är i behov av en rejäl trim men jag väntar med det till i vecka 5. Valpfostren är ännu ganska känsliga och kan absorberas upp till vecka 5. Jag vill inte riskera något här.

Idag välkomnar vi Cocos stora stora kull med Villumsen. 9 stycken valpar blev det och det är en lång och lite smått rolig historia…

Ni som har följt vår sida vet ju att Cocos väntat valpar nu i dagarna och allt har gått förträffligt. Aptiten har varit på topp alla dagar och inget som avvek nästan från hennes normala beteende. Det var tom som jag sa några dagar tidigare att allt känns helt normalt bara att hon blivit lite tjock. Ja stor har hon ju varit men jag gissade ju “bara” på ca 7 valpar, för jag tyckte hon inte var lika stor som sist. Hon hade nu istället en konstig basketboll mitt på magen i stället.

Så då i tisdags kväll dag 61 i dräktigheten började hon bli orolig, och natten blev orolig. Jag fick knapp sova, hon hässjade och förberrede sig för valpning. Tempen den började sjunka och det kändes som allt var dags. Jag sov korta stunder och höllt Cocos sällskap, det var mycket kel och närhet som gällde. Jag spenderade natten med att kolla på internet och se lite filmer, varvat med att kela med Cocos och att bara finnas där för henne. Försökte sova lite grand, det blev 1 h lite här och där.

Onsdag dag 62 kl 09.00 var då tempen nere på 37,1 C. Nu är det dags snart tänkte jag. Hon hade någon timme innan detta börjat bädda runt i sin låda. Orolig och ville vara nära. Nu passade både jag och Robert på att turas om att sova 1-2 h på förmiddagen. För jag tänkte det blir sent i kväll eller i natt. Men se så blev det inte….

Onsdagen segade sig på och tempen den stannade kvar ganska lågt. Steg upp lite på kvällen till 37,6, för att sedan sjunka igen inför natten. Hela tiden är man förberedd på att nu snart så…men det hände inte mer.

Cocos var orolig, bäddade och hässjade i stort sett hela dagen. Hon ville inte äta, som är vanligt den dagen de ska valpa. Hon drack vatten och åt lite leverbitar. Natten gick in på småtimmarna och jag tänkte ska det inte snart hända något att hon får lite krystvärkar. Jag vet att öppningsstadiet kan ta lång tid, och jag hade såklart hennes förra dräktighet i minnet då det slutade i kejsarsnitt pga uteblivna värkar. Primär värksvaghet kan ju inträffa då tiken bär på många och kanske stora foster som töjer ut livmodern…

Nu är vi inne på 63:e dygnet och det var ju dags…kl 03.35 beslutar jag mig för att känna upp i livmodern lite lätt, och mycket riktigt där satt  en valp inte alls långt in. Genom lite lätt palpation kunde jag stimulera fram lite krystvärkar och kl 04.28 föddes äntligen Cocos första valp, en svart tik på 282 gr. Valpen var pigg och började dia direkt. Cocos tog det lugnt och vi väntade på nästa att komma, men tiden gick och det hände inte så mycket. Samma sak här, inga egna värkar och jag fick lätt känna in och stimulera fram krystvärkar. Kl 06.28 föddes tik nr 2, även hon svart 280 gr.
Nu hade väl proppen släppt och de andra skulle komma lättare, men inget hände och tiden gick. Nu började hon få egna värkar men det kom två fosterblåsor på en gång men inget mer. Kunde själv inte känna någon valp alls heller. Oron steg…vi diskuterade våra val. Vi hade varit ute med henne under hela valpning och sprungit med henne i trädgården och upp och ner i vår trappa så det gjorde ingen skillnad. Vi ringde veterinär, första 2 olika jag ringde hade inte tid att ta emot oss….jag blev helt stressad och Cocos hon krysste på men inget hände. Till slut fick vi komma akut till en i närheten här. Ut i bilen med både de 2 små och med Cocos. Vi hade inte hunnit långt alls, kanske kört i 10 minuter. Vad händer då..ju det klassiska man hört talas oss. Kl 09.15 födde hon fram en stort svart hane i bilen på 295 gr. Vi vände och körde hem. Hann inte mer än springa in så var nästa hane black/tan på 278 gr också ute, kl 09.38. Jag tror dessa två hade legat och krockat på något sätt därför hade hon problem föda fram dem.

Nästa valp föddes ganska så omgående av sig själv. Kl 10.12 tittade en black/tan tik 245 gr. fram. 50 min senare kom valp nr 6, kl 11.02 en svart hane 337gr.  Nr 7 var en svart tik 289 gr som kom kl 12.05. Nu verkade Cocos nöjd och alla valparna diade och de låg lugnt och fint. Jag kände nu måste jag bara få sova 1,5 timme på soffan. Trodde ju på allvar att hon var klar.
Sagt och gjort, jag och de andra hundarna lade oss en stund. Sov inte alls länge förrän Robert skrek -“HELENA KOM FORT”, jag trodde först det brann eller kanske någon valp dött, men det var nr 8 som föddes fram kl 13.45, en black/tan tik 285 gr. Jag kände då på Cocos mage att det nog var ytterligare 1 valp därinne. ojojoj vågade knappt säga det…
Kl 15.25 kom då nr 9, tik black/tan 301 gr, en stor tjej som var lite medtagen. Men efter lite massage så var hon lika stark som de andra.

Wow en sådan insats av vår fina tik Cocos, att hon bara orkat med denna långa förlossning. Hon är en kämpe och verkar njuta av sina fina 9 valpar.

En liten sammanfattning:
Vi fick 9 st valpar, 6 tikar och 3 hanar. 3 svarta tikar och 3 black/tan tikar, 2 svarta och 1 black/tan hanar.

Fina vikter på alla. De vägde: 278 – 280 – 282 – 285 – 289 – 295 – 295 – 301 – 337 gr. ( viktordning, ej turordning)

Alla diade med detsama och Cocos verkar ha gott om mjölk. Första dagarna är alltid lite oroliga så vi håller tummarna.
De av er som visat intresse av våra valpar och som kan bli aktuella kommer jag kontakta så småningom.

 

Robert kunde under valpning ta lite fina filmer. Vi hade ett superbra teamwork hela denna dagen. Jag förlöste och han agerade sekreterare, han skrev ned alla tider, vikter, färg och annat på vårt protokoll vi har.
Filmerna visar när första valpen föds och sedan när hon direkt börjar dia.

[fvplayer id=”11″][fvplayer id=”12″][fvplayer id=”13″][fvplayer id=”14″]

Kort uppdatering. Allt är bara så lugnt här hemma. Cocos mår förträffligt. Märker dock att något är på gång, hon andas tyngre mellan varven, typ förbereder sig, och det märks att det är mycket liv i hennes mage.

Hon äter som hon ska, om än lite saktare bara. Delar nu upp maten på 4 mål om dagen så portionerna blir lite mindre.
Vi sov hela natten i natt med. Bara väckt då hon vill upp i sängen till mig. Märker att jag sover hårt och väldigt gott, kanske nu läge att vila en stund på dagen så jag vaknar om det skulle ske på natten.

Tempen tar vi, och den pendlar mellan 37,6 och 38,1. Bilen är förberedd med bur och fäll om det skulle bli akut läge.
Alla saker på valprummet är nu framtaget. Det är bla stor papperpåse för skräp, hushållspapper, handdukar, stora och små, sax, peang, glidslem, sterila handskar, desinfektionsmedel, valpmärkningshalsband, våg, papper (förlossningsdokument/viktblad) och penna.

Alla de andra hundarna är nybadade och trimmade så det känns också skönt.

Dagarna består av mycket vilande för Cocos, och de andra hundarna är så nyfikna på hennes stora mage. Emellanåt liknar den mest en stor basketboll och ibland en bred landningsbana…
jag är så spänd på vad som väntar….

Gjort en liten mellanvägning: (bara för att jag är så glad i siffror:)
Vikt: 18,0 kg (+4,9 kg)
Bröst: 70 cm (+13,5 cm)
Buk: 71 cm (+26 cm)

Oj, oj, oj var ska detta sluta. Antingen är det många valpar eller så är de megastora ??!!

Nu har Cocos varit dräktig 8 veckor och går in i sin sista vecka. Nu är det verkligen inte många dagar innan de små liven tittar fram. Sist födde Cocos på dag 62, så jag gissar hon går lika länge denna gången. Det kan ju slå på 1-3 dagar både hållen, beroende på var hon var i sitt löp då hon parades. Jag tror vi var ganska så “spot on” eftersom hon parades så sent i löpet. Men tiden får utvisa och det är alltid lika spännande. Denna sista vecka växer bara valparna i storlek, och varje dag de stannar inne räknas. Vi vill ha stora fina pigga valpar. Pigga de är dem det kan jag känna.

Vi förbereder oss för dagen D så gott vi kan. Cocos och jag har nu flyttat in på kontoret. Vi sover själva där och rår om varandra. Hon myser som bara den. Hon mår toppen och äter fortfarande med god aptit. I natt gick vi ut en extra gång då hon behövde kissa. Ännu så länge bra i magen, och den fungerar som den ska.

Vi har börjat ta tempen nu två gånger per dygn. När förlossning startar så sker ett hormon spel i kroppen vilket gör att tempen ett par dagar hoppar upp och ned för att sedan drastiskt sjunka dygnet innan förlossning. Detta är en indikation på att öppningsskedet har startat.
Följande text är hämtat från Canirep, en sida med mycket intressanta lästips, drivs bla av Catharina Linde Forsberg

Vad händer när tiken ska valpa?

Det är faktiskt valparna själva som avgör när förlossningen ska ske. När de är färdigutveckla­de signalerar deras binjurar till tiken att det är dags för dem att födas. Tiken kan emellertid in­te svara omedelbart på deras signaler. Så länge som hennes äggstockar producerar dräktighets­hormonet progesteron kan hon inte valpa. En av progesteronets effekter är att det hindrar livmo­dermuskulaturen från att dra ihop sig. På något sätt måste därför äggstockens gulkroppar, som ansvarar för denna produktion nu slås ut. Detta sker med hjälp av ett annat hormon, prostag­landin. Denna kamp mellan det dräktighetsbeva­rande progesteronet å ena sidan och det värk­framkallande prostaglandinet å den andra kan vi faktiskt avläsa med hjälp av febertermome­tern. Progesteronet i sig är nämligen tempera­turreglerande och då progesteronnivån sjunker så kommer tikens kroppstemperatur också att sjunka. Den här kampen tar hos de flesta tikar flera dagar, ibland så mycket som en vecka. Man kan då se att tikens kroppstemperatur sjunker lite, bara för att snart stiga igen till nor­mal nivå. Men när det verkligen är dags, då sjunker temperaturen ordentligt, ofta med flera grader. Hur mycket temperaturen sjunker hos den enskilda tiken tycks ha samband med kroppsstorleken……

 

Igår fick Cocos även ett sista litet bad och klipp. Väldigt försiktigt badade jag av henne och klippte lite mer päls. Magen är nu mycket större och börjar spänna på rejält. Hon har det klart tyngre att gå och stå och vilar mycket.

Invägning vecka 8:
Vikt: 17,1 kg (+4.0 kg)
Bröst: 68 cm (+11,5 cm)
Buk: 67 cm (+22 cm)

Fortsatt saknas det några hekto samt några cm om jag jämför med hennes förra dräktighet. För ett par dagar sedan sa jag 5-6 valpar, men nu blir jag lite osäker. Denna sista veckas viktuppgång på 1,0 kg var exakt som sist….vad innebär detta …är det lika många då eller, är det 8 valpar som gömmer sig där inne…
Vi kommer att få veta detta om inte allt för länge.

Idag har Cocos varit dräktig 7 veckor och går in i sin 8:e vecka. Dagarna bara rusar iväg och vi försöker förbereda allt här hemma.
Valplådan har plockats fram och till helgen flyttar jag och Cocos in på “kontoret/valprummet”, där valparna kommer födas och bo de första 2-3 veckorna.
Cocos verkar veta vad allt handlar om och blev lite upprymd då lådan kom fram. Alla andra var ju nyfikna också såklart.

Allt flyter på och hon mår tipptopp, äter med god aptit och det bjuds på gott om mat samt lite gott då och då, såsom äggula eller färskfoder.

Denna dräktighet har jag också gett from vecka 6 hallonbladsté. Det ska stärka livmoder och underlätt förlossning samt återhämtning av livmodern efteråt. Jag har bara läst på bra om detta, bla i min “bibel”  Canine Reproduction – The Breeders Guide av Phyllis A. Holst, MS, DVM. Det är inte vetenskapligt belagt men använts som örtmedicin under lång tid…“it appears to be a help in producing strong labor and easier delivery of pups.”

Det skadar ju inte att prova då förra dräktigheten slutade med kejsarsnitt.

Under denna vecka växer kroppsbehåringen ut, och färgmarkeringen ska kunna ses.
Tassarna och trampdynorna är nu färdigbildade.
Fostret liknar nu den färdiga valpen, men kan inte överleva utanför livmodern.
Från detta tidpunkt är det egentligen bara storleken som ändras.
Förbeningen i benen är nu så långt framme, att man från dag 48 kan se fostren på röntgenbilder.
Tikens buk är i de flesta fall tydligt förstorad, och mjölkproduktionen har börjat.

Dagens invägning:

Vikt: 16.0 kg (+2,9 kg)
Bröst: 63,5 cm (+ 6 cm)
Buk: ~62cm (+ 17 cm)

Så svårt att få till exakta mått då jag mäter henne, det kan skilja bara hur jag sätter måttbandet. men hon är fortsatt pyttelite mindre i alla mått och veckoökningar i jämförelse med förra dräktigheten. Jag vågar mig på att gissa 6-7 valpar.

Med tanke på alla fina och trevliga valpköpare vi har som väntar hade Cocos gärna fått föda 10 valpar minst, men jag tror för hennes skull att 6-8 är en normal och ganska bekväm kullstorlek :) Tiden får utvisa om jag har rätt….

Idag  har Cocos varit dräktig i 6 veckor och går in i 7:e veckan. Hon mår tipptopp och aptiten är det inget fel på. Vi har nu ökat på lite med maten, och det kommer ökas på efterhand. Magen växer, börjar bli spänd och juverna har ökat rejält i storlek.

Det är så spännande, försöker gissa hur många valpar som kan gömma sig i magen, jag gissar på 7-8. Hon är en aningens mindre än sist. Fast då var hon ju enorm. Fast det återstår hela 3 veckor och mest viktuppgång kommer de närmaste veckorna.

Öronsnibbarna och ögonlocken växer och täcker i slutet av veckan örongång och ögon.
De yttre könsorganen börjar förändra sig i riktning till han- och honkönsorgan..
I början av veckan skiljs tårna helt, och i slutet av veckan bildas klorna. Morrhår börjar växa ut.
Tarmsystemet lämnar navelsträngen och befinner sig nu placerad i bukhålan.

Hon är pigg som vanligt, även om jag ser att det börjar bli lite tungt. Hon är mer försiktig mot de andra hundarna om de stirrar runt.
Jag jobbar 1½ vecka till sedan skall jag vara lite “valpledig”. Det är så skönt och en ren lyx att kunna vara ledig både dagarna innan förlossning och veckorna efter.

Dagens invägning:

Vikt: 14,8 (+1,7 kg)
Bröst: 61,5 cm (+4,5 cm)
Buk: 57 (+12 cm)

Ska försöka ta lite bilder på henne imorgon då det är ljust, redan kväll här i Skumparp nu :)

Idag är Cocos på dag 36 i sin dräktighet. Hon har nu varit dräktig hela 5 veckor och går in i vecka 6. Tiden bara rusar och det är så spännande att följa hennes utveckling.

   “Under vecka 5 formas ögonlocken, morrhåren, ögonfransarna anläggs, örsnibbarna växer.
Bröstvårtor och de yttre könsorganen börjar utvecklas. Valpfostrets tassar börja forma sig..
Valparna går upp i vikt och deras skelett börjar mineraliseras. Tikens näringsbehov ändras och nu behöver hon en kost som är rik på energi, proteiner och mineraler. Motsägelsefullt nog märker man ofta att hennes aptit försämras.”

Cocos hade en dag som hon var lite trög med sin frukost, dag 31, men sedan har vi inte märkt något fel på aptiten. Hon äter sin mat och sedan sitter hon  och stirrar ut oss mest hela tiden, och trånar efter mer. Jag har ökat på successivt så nu äter hon bara Eukanuba Puppy Start, samt någon äggula då och då och maten toppas även med lite färskfoder.

Buken börjar öka i omfång och spenarna är nu ljusrosa och lite mer runda. Hon är fortsatt pigg och “crazy” på våra promenader.

Igår mätte och vägde jag henne. Jämför lite med förra dräktigheten och ökningen är lite lite mindre. Vet inte om detta betyder att det är färre valpar ? Tiden får utvisa, kanske för tidigt att dra några liknelser. Jag hoppas såklart på många fina valpar, dock behöver hon inte bli såååå stor som sist då det var mycket jobbigt för Cocos sista tiden och att hon var så utspänd att det inte blev några krystvärkar.

Vikt: 13,8 kg (+0,7 kg)
Bröst: 59 cm (+2 cm)
Buk: 51 cm (+6 cm)

Note to self:

Gjorde precis en extra mätning, och 😱 kan säga det hänt saker bara på 1 dygn !!

Som tiden flyger iväg. Har ju inte hunnit uppdatera som jag önskat. Det har redan gått 4 veckor sedan Cocos parades med Villumsen.
Nu är vi i stort sett helt säkra på att hon är dräktig. Den senaste veckan har de flesta tecknen bara visat i rätt riktning. Redan från de första dagarna efter parningen så ändrades hennes beteénde så som det gjort tidigare, hon blir bara så kelen, nästan påklistrad. Det bara byggs på för varje dags, hon vill vara nära nära hela tiden. Hon har den där blicken, lite vemod brukar jag kalla den, ser ut att ha mycket som pågår i kroppen. Vulva är fortsatt svullen och stor fast mjuk.

Cocos är hungrig som en varg, och det har blivit värre nu de sista dagarna, fast hon ätit precis så ser hon såååå hungrig ut. Har ökat på lite på portionerna och ger nu 50/50 vanlig Euknauba samt Eukanuba Puppy Start, som sedan valparna också kommer äta så småningom. Cocos portioner kommer ökas på efterhand och även att hon bara kommer äta Puppy Start om ett par veckor.

Lite snabb fysiologi om vad som sker dessa veckor som gått:

Nu vid vecka 3-4 har de befruktade äggen vandrat ned till livmoderhornen, fördelat sig och inplanterat (bäddats in i livmoderväggen) på sin plats. Moderkakan bildas och formar ett band runt varje foster.

Vecka 4
Nu börjar de synliga tecknen på dräktighet komma fram.
-rodnad av spenarna – ännu lite diffust
– kvarvarande svullnad av vulva – finns tydligt
– lätt illamående o dålig aptit vecka 3-5 – absolut inga sådana tecken :)

Dagens mått på Cocos: (inom parentes total ökning sedan innan parning)

Vikt: 13,6 kg (+0,5 kg)
Bröst: 59 cm (+2 cm)
Buk: 49 cm (+4 cm)

Cocos har fått en lite lätt trimning idag med lite kortare päls. Mer päls kommer att tas bort närmare valpning